Hoppsan...

Här är en kille som precis har fått lära sig varför man inte hoppar i soffan. Det blev en blodig historia som slutade med ett hål i huvudet och ett besök på akuten...

Som tur är verkar det inte ha blivit någon hjärnskakning. Bubbis har hållit sig pigg och glad hela tiden och inte varit yr eller illamående. Hålet såg inget vidare ut, men det räckte med tejp och plåster och ordination om att vara hemma från dagis ett par dagar.

Puh, det är verkligen inte kul när ens barn gör illa sig alltså. Vi har ju glasskiva på soffbordet så det blev en rejäl smäll. Att se sin lilla son sitta fast med pannan i en glasskiva är liksom inte det roliagaste man kan uppleva här i livet... Jag hade nog större panik än Bubbis själv och fick verkligen anstränga mig för att hålla mig lugn. Jag tror jag klarade mig rätt bra förutom lite skrik på Linus att hämta papper. Bubbis däremot var lugnet själv mest hela tiden. Han var chockad och rädd en stund, men ganska snabbt blev han mest nyfiken på att åka till sjukhuset och träffa doktorn. Hos doktorn fick han lyssna på sitt eget hjärtljud och det var tydligen väldigt fascinerande.

Nu har han precis gått och lagt sig i alla fall och vi har fått i oss Linus goda stek som fick bli stående en stund och dra sig medans vi var på akuten. Den blev faktiskt godare än den någonsin blivit! =)

Nu ska vi andas ut i soffan en stund, det har varit lite hektiskt...

//Tess